KTH i projekt om framtidens flygmotor
KTH deltar i ett projekt som utvecklar framtidens flygmotorer. ”H2Jet” har fått 15 miljoner kronor av Energimyndigheten för att ta fram nyckelkomponenter för vätgasframdrivning med gasturbinbaserade flygmotorer.
Europas flygindustri har som ambition att nå netto-noll utsläpp till 2050. Men då måste flyget hitta alternativa framdrivningslösningar och ersätta dagens bränsle. En övergång från dagens flygfotogen till vätgas kan reducera flygbranschens utsläpp av koldioxid med 50-90 procent.
Ett projekt som består av KTH, GKN Aerospace i Trollhättan, Chalmers, Lunds Universitet, Högskolan i Väst, RISE och företaget Oxeon ska nu ta fram ett antal tekniska lösningar för tre viktiga delsystem för vätedrivna flygmotorer för civila medeldistansflygplan.
– KTH ska titta på värmeväxlingen i en flygmotor där bränslet är vätgas. Vi ska studera nya värmeöverföringsgeometrier producerade med 3D-printning. Vi kommer även att presentera en konceptuell design av en provrigg för dessa värmeväxlare i skala 1:1 med mediet H2 (vätgas) under högt tryck - något som passar väl in i vår existerande infrastruktur, säger Jens Fridh , projektledare på KTH.
För KTH, och specifikt Institutionen för Energiteknik, innebär projektet att man positionerar sig bättre i framtida EU-ansökningar kring just väteflygmotorer.
– Det är en väldigt spännande tid just nu inom flygtransportsektorn där ren eldrift inte är lika självklart som för landbaserade transporter. De effekter och energimängder som krävs för att lyfta och transportera flygplan långa sträckor är helt enkelt väldigt hög. Där fyller vätgas en funktion som en del av ett framtida vätgassamhälle, och då förstås grön vätgas producerad genom elektrolys av vatten, med förnybara energikällor som sol, vind och vatten. Just inom elektrolyssidan sker det nu en spännande utveckling och kommersialisering i världen för landbaserade kraftverk, säger Jens Fridh.
Text: Anna Gullers