Hållbarhetsmålen hårt drabbade av pandemin
...men det finns också möjligheter
Det är inte bara människor som har drabbats av covid-19, det har även arbetet med FN:s hållbarhetsmål. Men enligt en ny studie finns det just nu tillfälle att ställa om till ett mer hållbart samhälle. "Vi måste rita om planerna för hur vi kan nå målen – och göra det nu", säger forskaren Dilip Khatiwada.
Pandemin har varit utmanande ur många avseenden. Dilip Khatiwada , forskare vid Institutionen för energiteknik, är en del av en studie som fokuserar på hur pandemin inverkat på FN:s globala hållbarhetsmål (Sustainable Developmen Goals, SDG). Han konstaterar att SDG-arbetet har tappat fart.
– I utvecklingsländerna har Covid-19 påverkat de flesta hållbarhetsmål. Utbildning, hälsa, ojämlikhet och hållbar ekonomisk tillväxt är de allvarligaste problemen. Dessa påverkar i sin tur också andra mål, som anständiga arbetsvillkor, klimatförändringar och underhåll av ekosystemtjänster.
Nästan 400 forskare med olika bakgrund har deltagit i studien genom onlineundersökningar och workshops, och Nepal har varit fallstudie i projektet. Och det är en nedslående bild av läget i en pandemi som inte är över, särskilt för de som redan är fattiga och utsatta.
Ökad ekonomiska ojämlikhet har fördjupat klyftorna mellan samhällsklasserna. Människors hälsa har försämrats på grund av att de har rört sig mindre – vissa har blivit överviktiga medan andra har haft dålig tillgång på mat. Nedstängningarna har påverkat mödrahälsovården och de vanliga vaccinationsprogrammen. Diskriminering av kvinnor och flickor har förvärras. Begränsad tillgång till – eller stängda – finansiella tjänster och marknader har gjort livet tufft för små och medelstora företag.
– Och naturligtvis styr man om alla budgetar för att klara pandemin och mindre pengar läggs på arbete för att nå hållbarhetsmålen. Det som ansågs som brådskande åtgärder för att bekämpa klimatförändringar har avstannat.
Men experterna ser också tydliga ljusglimtar i den nya situationen. Pandemin har öppnat ett kortlivat och smalt fönster av möjligheter.
– Pandemin inte bara är en kris utan också en möjlighet att hantera utmaningarna och riskerna, säger Dilip.
Han nämner digitaliseringen som har genomförts inom en rad olika samhällsområden, till exempel billig men effektiv onlineundervisning. Nedstängningarna har minskat utsläppen från industrier och trafik och luftkvaliteten har blivit tydligt bättre. Städerna producerar mindre avfall.
– Nepals invånare lärde sig att värdesätta mat på ett nytt sätt. Matavfallet från hushållen minskade och många startade egen köksträdgård. Nepaleserna har lärt sig att bli självförsörjande på mat och gjort sig oberoende av andra importerade varor. Så pandemin har även fört något gott med sig för miljön och som här, lokal livsmedelsförsörjning. Viktigast av allt är att det har fått oss att tänka om och reflektera över hur vi ska ta oss vidare, reflektera över ett lands förmåga att vidta åtgärder i tid och hantera konsekvenserna av en kris. Och det är här chansen finns att tänka nytt.
Men möjligheterna att rita om kartan och hitta nya vägar till ett hållbart samhälle står inte öppna hur länge som helst, enligt forskargruppen.
– Vi måste agera nu, innan bakslag uppstår. En grön plan för ekonomisk återhämtning på många fronter kan skapa nya möjligheter för hållbarhetsmålen. Och aktiva lokala politiker skulle hjälpa till att förlänga detta tidsfönster. Men avgörande för den post-pandemiska eran handlar om hur vi medborgare väljer att använda våra gemensamma resurser.
Text: Anna Gullers