Standarder och deras roll i kylindustrin

Vad är en standard?
Standarden kan sägas vara gemensamt överenskomna lösningar på återkommande problem. Något mer detaljerad definition återfinns på SIS (Swedish Standards Institute). Enligt SIS, är standard en “dokument, upprättat i konsensus och fastställt av erkänt organ, som för allmän och upprepad användning ger regler, riktlinjer eller kännetecken för aktiviteter eller deras resultat, i syfte att nå största möjliga reda i ett visst sammanhang” [1].

En standard skall användas om man vill skapa ordning och reda eller för att fastställa kravnivåer som produkter och tjänster kan mätas mot. Standard är också bra när man vill använda de erfarenheter som vunnits och undvika problem. Standarder är viktiga för förmågan att samverka med andra och för att säkerställa att saker passar ihop. På den internationella marknaden är efterlevnad av standarder ofta en förutsättning för att kunna göra sig gällande [1].

Det finns olika typer av standarder, t.ex. teststandard (en standard som berör testmetoder, ibland med kompletterande och relevanta grundregler för testning, t ex urval, användande av statistiska metoder, sekvens av tester), produktstandard (en standard som specificerar krav att uppfylla för en produkt eller en grupp produkter, för att säkerställa att de uppfyller sitt syfte) och andra.

Standarder är frivilliga att tillämpa. Det finns dock fall där myndighetsföreskrifter hänvisar till standarder t.ex. för att säkerställa en viss nivå av kvalitet och säkerhet.

Vem utvecklar en standard?

Standarder utvecklas på internationell, regional, nationell och övriga nivåer av olika organisationer. Exempel på flera huvudorganisationer som utvecklar standarder för kyl- och luftkonditioneringssektorn presenteras i tabell 1.

Tabell 1. Exempel för huvudorganisationen som utvecklar standarder för kyl- och luftkonditioneringssektorn

ISO är den största standardiseringsorganisationen i världen med 163 medlemsländer och med mer än 19,500 standarder som utvecklats av över 250 tekniska kommittéer. ISO 817: 2014 "Refrigerants -- Designation and safety classification" är ett exempel på en internationell standard som har utvecklats av ISO. Det ger ett entydigt system för att tilldela beteckningar för köldmedier och för att tilldela en säkerhetsklassning för köldmedier baserade på toxicitetsdata och brännbarhet. På så sätt är det likt ASHRAE 34 standard som utvecklats av American Society of Heating, Refrigerating and Air-conditioning Engineers (ASHRAE).

Europeiska standarder fastställs av de europeiska standardiseringsorganen, CEN och CENELEC, och förlitar sig på medverkan av industriella intressenter för att säkerställa de tekniska specifikationerna. EN 378:2016 "Refrigerating systems and heat pumps – safety and environmental requirements" är ett exempel på europeisk standard. Det ger praktiska regler för att definiera viktiga parametrar som till exempel maximal köldmediefyllning.

På nationell nivå, de flesta länder har ett nationellt standardiseringsorgan. SIS är nationell standardiseringsorgan i Sverige. SIS kan producera sina egna nationella standarder eller anta internationella/regionala standarder. SS-EN 378:2016 “Kyl- och värmeutrustning - Kylteknik och värmepumpsteknik - Säkerhetskrav och miljökrav” är ett exempel på nationell standard som används i Sverige. Vissa nationella standardiseringsorganisationer kan ha en räckvidd och inflytande som kan anses vara regional eller internationell i funktionen (t.ex. ASHRAE och deras ASHRAE 34 "Designation and Classification of Refrigerants" standarden).

Standarder inom kylbranschen

I kylbranschen, är syftet med tekniska standarder att fastställa enhetliga definitioner, riktlinjer, regler, kriterier, metoder, processer, metoder eller egenskaper för aktiviteter och deras resultat. Standarder erkänns också alltmer som en viktig komponent i övergången till köldmedier med låg global uppvärmningspotential.

Europeiska kommissionen har listat ett antal av de mest relevanta europeiska standarder i samband med användning av köldmedier och skumblåsmedel (som visas i tabell 1) [2].

Tabell 1: Sammanfattning av europeiska standarder avseende tillämpningar inom kyl-, luftkonditionering-, värmepumpar- och skumsektorer

När det gäller kyl- och luftkonditioneringssystem, är särskilt de befintliga standarder som behandlar säkerhet relevanta. De kan utgöra ett hinder för införandet av alternativ, klimatvänlig teknik. Bland de standarder som anges i tabell 1, är därför de mest relevanta standarderna EN 378, samt produktstandarder IEC EN 60335-2-40 (för luftkonditioneringssystem) och IEC EN 60335-2-89 (för vissa typer av kommersiella kylskåp och frysar) som har företräde framför EN 378.

Påverkan av standarder på kylindustri

I motsats till lagstiftning, är användningen av sådana standarder i allmänhet inte obligatoriskt, men det är ett allmänt accepterat och viktigt sätt att påvisa att utrustningen är säker att använda. Därför, används standarder i stor utsträckning och har därmed en betydande inverkan trots det faktum att de inte behöver vara obligatoriska.

Europeiska kommissionen har nyligen genomfört en undersökning för att identifiera eventuella hinder som koder, standarder och lagstiftning för en omställning till mer klimatvänlig teknik i kyl- och luftkonditioneringssektorn [2]. Rapporten bygger på svaren från 24 medlemsstater som representerar 95% av EU: s befolkning. I rapporten drogs slutsatsen att standarder (på internationell, europeisk och nationell nivå) för användning av brännbara köldmedier verkar vara ett stort hinder för omställningen till klimatvänliga alternativ till HFC.

Till exempel, krävs i Sverige ytterligare riskbedömningar för användning av brännbara köldmedier, vilket leder till ytterligare tid- och kostnadsbegränsningar. Ett annat exempel är Italien, Frankrike och Spanien. Användningen av brännbara köldmedier i luftkonditioneringsutrustning i vissa typer av allmänt tillgänglig byggnader är mycket begränsad av nationella bestämmelser somgår långt utöver de regler som tillåter sådan användning av europeiska och internationella standarder (såsom EN 378 eller ISO 5149). Dessutom har Frankrike rapporterats ha några restriktiva regler om ammoniakanvändning, medan inga signifikanta nationella restriktioner för CO₂ eller ammoniakanvändning i kyl- och luftkonditioneringssektorn har rapporterats av andra medlemsstater.

Därför planerar kommissionen en begäran till de europeiska standardiseringsorganisationerna om att uppdatera relevanta standarder på europeisk nivå, vilket garanterar en teknikneutral och konsekvent strategi (särskilt när det gäller de tillåtna fyllnadsmängderna för brännbara köldmedier).

Viktiga standarder har nyligen uppdaterades

De två stora amerikanska standarder som rör kylning har nyligen uppdaterats. Dessa är ANSI/ASHRAE 15 “Safety Standard for Refrigeration Systems” och ANSI/ASHRAE 34 “Designation and Safety Classification of Refrigerants”. Tillsammans utgör de en komplett uppsättning av krav för säker utformning, konstruktion och tillämpning av kylsystem som används i en mängd olika bostads-, kommersiella och industriella applikationer [3].

Den mest efterlängtade uppdateringen är dock den senaste upplagan av EN 378-standarden, som är särskilt relaterade till användandet av brännbara köldmedier och A2L-klassificering. Det finns i fyra delar: grundläggande krav, definitioner, klassificering och urvalskriterier; utformning, konstruktion, provning, märkning och dokumentation; uppställningsplats och personskydd; och drift, underhåll, reparation och återtagning [4]

Båda standarderna är relevanta för köldmedieutvecklingen och vi kommer att ta en närmare titt på betydande förändringar i dessa standarder i våra kommande artiklar. Specifikt kommer vi diskutera vilka är de största förändringarna i SIS EN 378:2016 i jämförelse med den tidigare versionen. 

Referenser

[1] SIS, "SIS · Swedish Standards Institute," 2017. [Online]. Available: http://www.sis.se/.

[2] European Commission, "Report from the Commission on barriers posed by codes, standards and legislation to using climate-friendly," Brussels, 2016.

[3] ASHRAE, "2016 Versions Of ASHRAE Refrigerant Standards Published," 2017. [Online]. Available: goo.gl/ZusFwi.

[4] SIS, "Kyl- och värmeutrustning - Kylteknik och värmepumpsteknik - Säkerhetskrav och miljökrav," SIS, 2016. [Online]. Available: goo.gl/izWZNt.