Vilket mått ska vi använda för köldmediernas klimatpåverkan?

I föregående nummer av kyla diskuterade vi begreppet Global Warming Potential (GWP) som används i stor utsträckning, men begreppet kritiseras för att vara missvisande när det gäller den verkliga klimatpåverkan över olika tidshorisonter. Användning av GWP hjälper till att kvantifiera dess relativa klimatpåverkan men ett lågt GWP värde garanterar inte låg miljöpåverkan. Därför finns det ett intresse för alternativa mått, som inte har samma nackdelar som GWP.

Så länge växthusgaser stannar i atmosfären, bidrar de till den globala uppvärmningen och den atmosfäriska livstiden varierar för olika köldmedier. GWP-värdena beror på vilken integrationstid som väljs. Till exempel har IPCC presenterat GWP-värden med integrationstiderna 20, 100 och 500 år och i Kyoto protokollet har man använt tiden 100 år (här kallat GWP₁₀₀). Trots att valet av en tidshorisont har betydande effekt på GWP-värde, är valet av 100 års tidshorisont godtyckligt och inte vetenskapligt motiverat. Trots sitt namn representerar GWP inte riktigt den globala uppvärmningen (den globala ökning av medeltemperaturen). Till exempel kan en stark växthusgas med en kort livslängd ha samma GWP som en svagare växthusgas med en längre livslängd, trots att utsläppen av de båda gaserna kan ge helt olika temperaturändringar över tiden [1]. Det kan innebära att för samma köldmedium en kortare integrationstid ger ett högre GWP värde. En jämförelse mellan två fiktiva gaser ”NN-kort” och ”NN-lång” i tabell 1 ger lika GWP värden men helt olika med GTP (Global Temperature Change).

Tabell 1- Jämförelse av GWP₁₀₀ och GTP₁₀₀ av två fiktiva gaser med olika strålningsdrivning och livstider[1].

Är GTP en bättre global uppvärmningspotential indikator?
GTP står för Global Temperature Change Potential och representerar förhållandet mellan den absoluta förändringen i den globala medeltemperaturen vid jordytan vid en vald tidpunkt som svar på utsläpp av växthusgaser, i förhållande till temperaturförändringen på grund av utsläpp av samma mängd CO₂ (figur 1).
Till skillnad från den integrerade tiden för GWP, beräknas GTP för en given tidsperiod och ger temperaturändring för ett valt år. Detta mått passar bättre för en mål-baserad klimatpolitik, där målet för jordens temperaturändring för en given tid är satt (till exempel, under 2 °C).

Liksom GWP kan GTP värdena användas som ett index för att jämföra växthuseffekten av växthusgaser med den för koldioxid på en gemensam skala. Som vi diskuterade ovan har tidshorisonten en stor betydelse på värdena och dess bidrag till uppvärmningen. Beräkning av GWP och GTP är fundamentalt annorlunda och förväntas ge olika värden av växthuseffekter. Till exempel är GWP₁₀₀- värdena för R32 4,9 gånger större än för R152a, medan GTP-värdena för R32 är 47 gånger högre än för R152a. En beräkning med olika metoder ger alltså en markant skillnad i bedömning av växthuseffekter av två köldmedier. I själva verket är kontrasten mellan GWP- och GTP värden särskilt märkbar när det gäller växthusgaser med korta och medellånga livstider, där den integrerade tidsaspekten spelar en avgörande roll.

Det monetära värdet av den globala uppvärmningen!

Ekonomer och samhällsvetare har kritiserat båda GWP och GTP, eftersom de inte återspeglar de kostnader som växthusgaserna orsakar. Enligt en uppskattning från FN kan kostnaden för att hålla jordens temperatur på säkra nivåer uppgå till 4% av den totala BNPn år 2030 [3]. Behovet av andra mått än GWP och GTP har motiverat definitionen av GCP (Global Cost Potential) och GDP (Global Damage Potential). Vid användning av dessa mått kan vi uppskatta skadekostnader till följd av växthusgaser i klimat-ekonomiska modeller.

Trots all kritik och förslag på andra mått för beräkning av växthusgasers växthuseffekter, verkar GWP behålla sin plats som mått, främst på grund av dess acceptans över hela världen och dess enkelhet. GTP i sin tur är på frammarsch och vinner terräng hela tiden och kanske kommer metoden att bli mer vanligt i framtiden.

Följ gärna våra publikationer och få vårt digitala nyhetsbrev. Anmäl dig .

Referenser: