Så bygger vi en motståndskraftig planet – Från kunskap till verklig handling
KTH-forskaren Maryna Henrysson är en av huvudförfattarna till den nya FN-rapporten The Global Environment Outlook: A Future We Choose (GEO-7) som publicerades idag. Vi träffade henne för att höra mer om rapportens viktigaste budskap och hennes egna bidrag till denna omfattande globala bedömning.
Vad är GEO-7 och varför är den betydelsefull?
GEO-7 är FN:s miljöprogram UNEP:s största och mest heltäckande analys av planetens tillstånd. Rapporten granskar allt från korallrevens hälsa och ozonlagrets återhämtning till klimatrelaterade risker, föroreningar, markförstöring och den accelererande förlusten av biologisk mångfald – och vilka konsekvenser detta får för samhällen, ekonomier och människors livsvillkor.
Men GEO-7 är mer än en sammanställning av problem. Den visar tydligt att det fortfarande finns möjligheter att vända utvecklingen – om världen agerar snabbt, samordnat och på bred front.
Vad behöver göras?
Rapporten pekar ut fem centrala system som måste förändras i grunden: ekonomi och finans, material och avfall, energi, livsmedel samt miljöförvaltning. En transformativ omställning inom dessa områden skulle kunna generera biljontals dollar i ökad global BNP varje år, rädda miljontals liv och lyfta hundratals miljoner människor ur fattigdom och hunger.
Vad fokuserar du på i din del av rapporten?
Jag är huvudförfattare till kapitel 7: ”Implication of Environmental Crises on the Socioeconomic Dimensions of the Sustainable Development Goals”. Kapitlet analyserar hur de sammanlänkade miljökriserna redan i dag urholkar de ekonomiska och sociala dimensionerna av de globala hållbarhetsmålen (SDG:erna).
Hur bidrar era slutsatser till den globala miljöpolitiken?
Vi visar att miljöförändringar inte är avlägsna eller enbart ”ekologiska” frågor. De påverkar redan dagens kostnader för sjukvård, skolor, infrastruktur, arbetsproduktivitet, matpriser och staters offentliga finanser.
Genom att samla bevis för hälsoskador, förluster i infrastruktur, minskad produktivitet och försämrat ekosystemvärde skapar kapitlet en gemensam faktabas som inte bara miljödepartement kan använda, utan även finans- och planeringsmyndigheter, utvecklingsaktörer och civilsamhälle.
Kort sagt: att skydda planetens hälsa är det mest effektiva sättet att skydda människors välbefinnande – inte ett hinder för det.
Vilken effekt hoppas du att kapitlet ska få?
Vi kan inte tvinga beslutsfattare att följa alla rekommendationer. Men vi kan förtydliga sambanden och skapa ett underlag som gör det svårare att bortse från de nödvändiga val som måste göras.
Vill du lyfta något mer?
Det viktigaste budskapet är att det fortfarande finns hopp om kraftfull klimat- och miljöpolitik som både förbättrar livet för människor och återställer planetens system – men endast om vi slutar behandla miljömässig hållbarhet som något som står vid sidan av ekonomiska och sociala beslut. Den måste ses som själva grunden för dem.
Text: Rita Nõu